Här i Växjö har vi alltid haft en nära relation till naturen och en stark vilja att värna om vår miljö. Det är med stolthet jag ser hur vår kommun inte bara pratar om hållbarhet, utan aktivt driver utvecklingen framåt, vilket gör att allt fler överväger att flytta till Växjö för att ta del av denna gröna livskvalitet. Växjös resa mot att bli en klimatneutral och fossilbränslefri stad till 2030 är ett ambitiöst åtagande som väcker uppmärksamhet långt utanför Smålands gränser. Denna satsning är djupt rotad i vår historia och präglar allt från hur vi bygger våra hus till hur vi värmer dem. Följ med på en resa genom de initiativ som gör Växjö till en verklig föregångare.
Växjös gröna arv och visionära klimatmål
Växjös miljöengagemang är ingen nyckfull idé, utan en tradition som sträcker sig tillbaka till 1970-talet med omfattande restaureringar av våra sjöar. Jag minns själv hur viktigt det var för oss Växjöbor att se våra vatten återfå sin lyster. Detta tidiga engagemang lade grunden för större visioner. Redan 1991 tog Växjö det banbrytande steget att som första stad i världen formulera målet att bli fossilbränslefritt, ett mål som senare konkretiserades till år 2030. Detta modiga beslut, som fattades i bred politisk enighet 1996, har varit en ledstjärna i kommunens arbete sedan dess. Ansträngningarna har burit frukt; Växjö har bland annat fått det hedrande epitetet “Europas grönaste stad” av BBC redan 2007 och mottog EU-kommissionens prestigefyllda European Green Leaf Award 2018. Dessa utmärkelser är ett kvitto på ett långsiktigt och målmedvetet arbete där vi siktar på att invånare och verksamma i Växjö inte ska ha någon negativ klimatpåverkan senast 2030. Detta inkluderar inte bara koldioxidutsläpp utan även andra växthusgaser och vårt globala klimatavtryck. För att nå dessa högt ställda mål deltar Växjö i det nationella strategiska programmet Viable Cities för klimatneutrala städer 2030 och har undertecknat ett klimatkontrakt som bygger på vårt lokala Hållbarhetsprogram.
Hållbart byggande: Trästadens innovation och energieffektivitet
Trä som framtidens byggmaterial i Växjö
En av de mest synliga och betydelsefulla delarna av Växjös hållbarhetsstrategi är vår satsning på träbyggande. Vi kallas med rätta “trästaden”, en inriktning som tog form redan under tidigt 90-tal. Att bygga i trä är inte bara en blinkning till Smålands skogrika landskap, det är en konkret åtgärd för att minska byggindustrins klimatpåverkan, som nationellt står för en ansenlig del av koldioxidutsläppen. Trä binder koldioxid under hela byggnadens livstid och möjliggör effektivare byggprocesser genom prefabricering, vilket minskar transporter och byggtid. Jag har med spänning följt utvecklingen där vi i Växjö har uppfört trähus på upp till åtta våningar och potentialen för ännu högre konstruktioner undersöks ständigt. Kommunen har satt som mål att minst 50 procent av alla nya byggnader som uppförs av kommunens organisation ska vara i trä, en strategi som drivs av Växjö Kommunföretag genom upphandlingar och markanvisningar. Detta “nya sätt att bygga i trä” lyfts ofta fram, bland annat under Årets Växjösamtal, som en viktig pusselbit för framtiden och det är inte så dumt att vi ses som den stad i Norden som kommit längst inom modernt industriellt träbyggande.
Inspirerande träprojekt och energieffektiva lösningar
Projekt som bostadskvarteret Strandsnäckan, ritat av Arkitektbolaget och uppfört nästan helt i trä med stomme av korslimmat trä (KL-trä) och fasader i limträpanel, visar vägen. Här har man skapat 43 lägenheter med gemensamma ytor och en fantastisk utsikt över Växjösjön, allt med träets hållbarhet och estetik i centrum. Andra exempel som det prisbelönta bostadskvarteret Limnologen i Välle Broar visar också på framgången. Utöver valet av material fokuserar vi starkt på energieffektivitet. Det handlar om att bygga passivhus, lågenergihus och till och med plusenergihus som genererar mer energi än de förbrukar. Detta uppnås genom strikta krav på lufttäthet, god isolering, effektiva fönster och smarta ventilationssystem med värmeåtervinning. Kommunen arbetar också aktivt med att energieffektivisera det befintliga bostadsbeståndet och har investerat stort i energieffektiva byggnader, både renovering och nyproduktion. För att ytterligare stärka den cirkulära ekonomin inom byggsektorn har kommunen även tagit fram en innovativ marknadsplats för återbruk av byggmaterial, vilket underlättar för både företag och privatpersoner att ge material nytt liv. Även om vi är stolta över våra framsteg, ser vi utmaningar i nationella byggregler som ibland upplevs som otillräckliga och begränsar våra möjligheter att ställa ännu högre lokala krav.
Innovativ energi för en fossilfri framtid
Bioenergi och kraftigt minskade utsläpp
Växjös ambition att bli fossilbränslefritt till 2030 kräver en omfattande omställning av energisystemet. En hörnsten i detta arbete är vårt kraftvärmeverk Sandvik, som drivs med biomassa – främst restprodukter från skogsbruket som flis, sågspån och bark. Detta verk står för över 90 procent av vår fjärrvärme och ungefär hälften av elförsörjningen. Redan 1980 introducerades det biobaserade fjärrvärmesystemet, som kontinuerligt har uppgraderats och sedan 2019 är helt fossilfritt efter att torven fasats ut. Det är en utveckling som lett till att koldioxidutsläppen per capita i Växjö minskade med nästan 60 procent mellan 1993 och 2019, samtidigt som både befolkning och ekonomi vuxit. Det är allt en grann utveckling! Utöver biomassa kompletteras energimixen med solpaneler på allt fler byggnader och en mindre andel importerad vattenkraft. Dessutom drivs alla våra stadsbussar sedan 2013 på lokalt producerad biogas, och infrastrukturen för laddning av elfordon byggs ut kontinuerligt, vilket gör det allt enklare för invånarna att smartladda sin elbil och spara pengar samtidigt som de bidrar till en renare miljö.
Smarta energisystem och resurseffektivitet
Växjö Energi, vårt lokala energibolag, spelar en nyckelroll och ligger bakom flera innovativa lösningar. Ett exempel är ett system för innovativ kyla och värme som kopplar samman aktörer med olika temperaturbehov. Kallt vatten från fjärrkylanläggningen kan ledas till en stormarknad, där värme utväxlas. Det uppvärmda vattnet leds sedan vidare för att kyla serverhallar, vilket värmer vattnet ytterligare. Denna värme kan sedan användas för att hålla närliggande fotbollsplaner isfria längre under säsongen. Det är ett smart sätt att använda energi effektivt och ta tillvara på spillvärme och kyla. Denna helhetssyn på resurshantering omfattar även hur vi ser på livscykeln för utrustning och maskiner. För företag och kommunala verksamheter som strävar efter resurseffektivitet och cirkulär ekonomi, erbjuder möjligheten att delta i auktioner för fordon och maskiner ett värdefullt sätt att ge utrustning ett nytt liv och samtidigt optimera ekonomin, vilket är helt i linje med Växjös hållbarhetsmål. Framåtblickande utreder vi även möjligheten att avskilja och lagra biologisk koldioxid (Bio-CCS) från kraftvärmeverket. En sådan anläggning skulle kunna minska koldioxidutsläppen med upp till 180 000 ton per år, vilket är ett enormt steg mot att nå våra klimatmål. Denna teknik, tillsammans med satsningar på ökad lokal elproduktion från sol och vind samt minskad energianvändning, är avgörande för vår gröna omställning.
Framtidens gröna stadsutveckling i Växjö
Bäckaslöv en klimatneutral mötesplats
När Växjö växer är det med hållbarhet som ledstjärna. Den nya stadsdelen Bäckaslöv, som utvecklas på ett tidigare militärområde under projektnamnet Crossways Växjö, är ett utmärkt exempel. Här planeras för cirka 1 200 bostäder, kontor, handel och en grundskola, med målet att skapa en klimatneutral och innovationsfrämjande mötesplats. Växjö Energi samordnar arbetet med hållbar energi i Bäckaslöv, med fokus på lokal elproduktion, minskad elanvändning och dämpade effekttoppar, eftersom fjärrvärmen och -kylan redan är helt förnybar. I Bäckaslöv prioriteras träbyggnation och en välfungerande digital infrastruktur, inklusive ett 5G-mikronät, för att skapa en verkligt smart och hållbar miljö. Planeringen av Bäckaslöv, i samarbete med experter från bland annat AFRY och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), visar på ett helhetstänk. Istället för en traditionell boulevard har huvudstråket utformats som en asymmetrisk esplanad som prioriterar grönska och sociala ytor. Klimatanpassning är centralt, med plantering av biokol i växtbäddar för att binda koldioxid och hantering av dagvatten genom naturbaserade lösningar där exempelvis lekplatser även fungerar som fördröjningsmagasin vid skyfall. Sådana här projekt, som den gröna och innovativa byggnaden på bilden nedan, visar tydligt Växjös ambitioner.
Visioner för hela stadens gröna omställning
Debatten om hur vi bäst driver hållbar stadsutveckling är levande. Förslag om en specifik “grön stadsby” som testbädd har diskuterats, inspirerat av målen i Hållbara Växjö 2030. Samtidigt finns starka röster för en mer omfattande strategi som syftar till att göra hela Växjö till “Europas grönaste stad 2.0” genom en bred och integrerad utveckling, ett synsätt som bland andra Moderaterna förespråkar som ett alternativ till en isolerad stadsby. Oavsett vilken väg som väljs i detalj, är det tydligt att målet är en hållbar och innovativ stadsmiljö med starkt fokus på miljö- och klimatlösningar.
Samverkan och engagemang nyckeln till Växjös framgång
Inga av dessa framsteg hade varit möjliga utan ett brett och djupt engagemang från många olika håll. Stark politisk enighet över partigränserna i miljöfrågor har varit en grundläggande framgångsfaktor. Därtill kommer ett nära samarbete mellan kommunen, näringslivet, Linnéuniversitetet och inte minst oss invånare. Initiativ som Klimatdialog Växjö, där olika aktörer tagit fram en inspirationslista med åtgärder för ett hållbart energisystem, visar på kraften i samverkan. Växjö var också en av de första städerna att ansluta sig till borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) och har säkrat finansiering för många projekt från både nationella myndigheter och EU. Undertecknandet av Europas första klimatkontrakt, Klimatkontrakt 2030, är ytterligare ett bevis på vårt åtagande att accelerera omställningen. Denna breda samverkan är avgörande, inte bara för att utveckla nya tekniska lösningar som energieffektiva passivhus och lokal bioenergi från Sandvikverket, utan också för att förändra beteenden och skapa en gemensam vision för vår stads framtid. Det är denna gemensamma strävan som gör mig övertygad om att vi kommer att nå våra mål och fortsätta vara en inspirationskälla för andra.
Växjö en levande framtidsverkstad för hållbarhet
Att summera Växjös arbete med grön energi och hållbara byggnader är att berätta en historia om långsiktighet, innovation och en okuvlig småländsk vilja att göra skillnad. Från de första spadtagen för att rena våra sjöar till dagens avancerade system för energiproduktion och klimatsmart byggande, löper en grön tråd genom vår utveckling. Vi nöjer oss inte med att vara en av Europas grönaste städer; vi strävar ständigt efter att bli bättre, smartare och mer hållbara. De utmaningar som finns, vare sig det handlar om nationella regelverk eller behovet av nya tekniska genombrott, möter vi med samarbete och en fast tro på vår förmåga att hitta lösningar. Växjö är mer än bara en plats – det är en idé om hur en modern stad kan leva i harmoni med miljön och samtidigt erbjuda hög livskvalitet för sina invånare, vilket inkluderar allt från en hållbar miljö till att Växjö har mysiga krogar och Sveriges största vinsamling, och bekräftar dess rykte som Smålands vackra stadspärla. Och det, kära läsare, är en resa som vi alla är en del av och som fortsätter att inspirera, varje dag. För den som vill uppleva stadens charm på nära håll finns det dessutom många sevärdheter i Växjö att utforska, särskilt under sommarmånaderna.